BRÅ och den för(bluffande) statistiken

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) publicerade 2009 rapporten ”Våld mot män och kvinnor i nära relation (2009:12)”.
Rapporten visade att 1,2 procent av kvinnorna och 0,3 procent av männen under det senaste kalenderåret utsatts för misshandel, sexuellt våld, trakasserier och/eller hot av sin nuvarande eller tidigare partner.

I rapporten tog man enbart med händelser som låg nära brottsbalkens beskrivning och definition av brott. Vilket är rimligt om man vill kunna analysera rapporterad utsatthet i förhållande till den polisanmälda våldsbrottsligheten.

Som BRÅ själva konstaterade var det förhållandevis få män och kvinnor som utsattes för relationsvåld.

I början av 2012 beställde regeringen en ny rapport kring omfattningen av relationsvåldet.
Man befarade att det fanns en underskattning av rapporterat relationsvåld och ville ha en studie där definitionen var bredare och mer anpassad för vardagliga händelser och incidenter.

Så i den efterföljande rapporten ”Brott i nära relation (2014:08)” hade definitionen av våld i nära relation ändrats. Nu valde BRÅ istället en så pass bredd definition av begreppet att det även rymde händelser som inte nödvändigtvis bedöms vara brott i juridisk mening, och som inte nödvändigtvis betraktades som brott av de som blivit utsatta.

“Det är därför viktigt att ha i åtanke att de typer av våld som studeras i denna kartläggning inte nödvändigtvis är brott i juridisk mening, och inte alltid betraktas som brott av de utsatta personerna.”


Antal kvinnor som rapporterat att de utsatts för relationsvåld under det senaste kalenderåret ökade nu från 1,2 procent till 7 procent. Motsvarande tal för männen blev en resa från 0,3 procent till 6,7 procent.

Tittade man på utsatta under en livstid bedömde BRÅ att drygt 25 procent av kvinnorna vid något tillfälle under livet utsatts för relationsvåld. Skulle man i stället enbart ta med händelser som stämmer med brottsbalkens beskrivning och definition av brott – skulle motsvarande tal inte bli högre än ungefär 3,5 procent.

Den viktiga frågan om hur relationsvåldet egentligen ser ut i samhället förblir dock obesvarad – då resultatet till stor del består av bagateller eller andra händelser som varken är olagliga eller uppfattas som olagliga av de som utsatts.

Antalet polisanmälningar
På BRÅ:s hemsida kan man läsa att uppskattningsvis 3,9 procent av de som utsatts för relationsvåld valt att polisanmäla händelsen.

Men i rapporten ”Brott i nära relation” från 2014 (som statistiken baseras på) kan man läsa följande.


”I detta sammanhang är det viktigt att ha i minnet att personer som utsatts för något som i juridisk mening inte är ett brott ändå har fått frågan om de anmält händelsen till polisen.

Detta kan ha påverkat resultaten, eftersom det är mer sannolikt att man inte anmäler händelser om man vet eller tror att de inte är ett brott i juridisk mening.”


Det innebär att BRÅ delvis baserat statistiken kring antalet polisanmälningar på en serie händelser som inte går att polisanmäla. Detta kan naturligtvis inte bli annat än missvisande.

Hur stor andel som faktiskt polisanmäler sin utsatthet blir således svårt att svara på.

Men i den tidigare rapporten ”Våld mot män och kvinnor i nära relation” från 2009 – valde man att enbart ha med händelser som låg nära brottsbalkens beskrivning och definition av brott. Anmälningsbenägenheten uppskattades då till 25 procent.

Ska man få ut något relevant av BRÅ:s statistik bör definitionen av relationsvåld ligga avsevärt närmare de händelser som är brottsliga och går att polisanmäla. För att blanda brottslighet med bagateller, småsaker eller händelser som varken är olagliga eller går att polisanmäla – ger en både missvisande och mycket svårtolkad statistik.

Ett exempel på detta framkom i SVT:s Nyhetsmorgon den 8 juni 2020. Där blev tittarna informerade om att var fjärde kvinna svävar i direkt livsfara varje dag. Som källa hade man BRÅ:s statistik om våld i nära relation.
Att en stor del av statistiken består av händelser som varken är brottsliga eller uppfattas som relationsvåld av de som utsatts – fick tittarna ingen information om.

Nedanstående är ett exempel på vad man i olika sammanhang nu anser vara psykiskt våld i nära relation. De flesta ställer sig nog frågande till om detta verkligen är att betrakta som relationsvåld.


”Psykisk misshandel ser olika ut därför att det riktas mot det som redan är sårbart för en. Om hon är en känslomänniska kommer han säga ”du är så hysterisk och känslig, det går inte att prata med dig” och om hon är lite mer tillbakadragen får hon tvärtom höra ”du är en isdrottning, det går inte att nå fram till dig”.


Det är på denna nivå definitionen nu ser ut att ha hamnat.

Det är uppenbart att den extremt breda definitionen av relationsvåld förstört den seriösa debatten. Man vet helt enkelt inte längre vad det är som diskuteras – då allt från en oförskämdhet till grov misshandel läggs i samma pott och kallas för våld i nära relation. Ett problem som blivit uppenbart när man följt samhällsdebatten i ämnet.

Sveriges radio P3 rapporterade den 5 maj 2021 om en ny studie från Stockholms Universitet. Den påvisade att sex av tio gymnasieelever utsatts för våld i nära relation. Det finns uppenbart inga gränser för hur mycket man kan tänja på begreppet relationsvåld.


Lästips
Den 12 maj 2021 skrev barnläkare Mats Reimer en mycket läsvärd gästkrönika i Dagens Samhälle. Han satte fokus på problemet med den uppblåsta statistiken och relationsvåldet. En mycket bra och läsvärd krönika som starkt rekommenderas.
(https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/forska-och-lar-mer-om-hur-vald-i-nara-relationer-kan-minska/)

Vi rekommenderar även vårt inlägg om hur fel det blir när BRÅ på sin hemsida ska förklara hur många utsatta kvinnor som behövt söka läkarvård på grund av grovt fysiskt våld i nära relation.
(http://relationsvald.info/kvinnor-som-sokt-lakarvard-pa-grund-av-vald-i-nara-relation/)

Källa:
BRÅ – Brott i nära relationer 
BRÅ - Våld mot kvinnor och män i nära relationer
Regeringens beställningsunderlag till BRÅ för rapporten Brott i nära relation
SR P3 Krim - Om relationsvåld